Lördag.
Våran årligen återkommande fiskevecka var planerad i veckor med långa sejourer på msn och telefon.
Efter 4 år på samma ställe skulle vi i år testa ett för oss nytt vatten, Juktån mellan Fjosoken och Övertsjuktan.
Vi har tidigare varit i Juktån ett par gånger men då nedanför Sikseledammen vilket ligger betydligt längre ner.
Resan startade egentligen redan på lördag förmiddag för min del eftersom jag och min fru skulle medverka vid yngsta barnbarnets dopcermoni med efterföljande festligheter.
Jag övernattade i husbilen på äldste sonens garageplats i Solberga och hade ställt väckningen på mobilen till kl 05:00.


Det fattades inga tekniska hjälpmedel för att hitta rätt!


Söndag.
Redan vid 3-tiden vaknade jag av att mobilen gav ifrån sig ett plingande ljud vilket visade sig vara ett sms från sonen inne i huset. "Pappa, jag kan inte sova, kan vi inte sticka iväg nu istället?"
Sagt och gjort, svarade att "kom ner så tar vi kaffe och smörgås först." På med kaffepannan och fram med nya smörasken och vetekakorna som frugan försett matförrådet med. Ett försiktigt knackande på dörren annonserade hans ankomst. Vid 4-tiden rullade vi iväg till billyktornas sken på små krokiga vägar via Flisby, Aneby, Tranås och Mjölby. I det svaga gryningsljuset kunde vi räkna ett otal rådjur på åkrar och ängar utmed vägen. Inne i Aneby centrum fick vi vänta på att en igelkott skulle ta sig över övergångsstället. Tyvärr såg vi att alla inte hade haft samma tur.
Väl ute på E4-an så hade det ljusnat ordentligt och det blev full fart norrut på mot Trosa och Sillekrog där lillebror Patrik skulle möta upp.
Nu var vi ju ca 2 timmar före tidsschemat så det gällde att försöka komma i kontakt med honom utan att väcka hela huset. Vi testade med ett sms strax före Norrköping men det resulterade inte i någon respons så vi var tvungna att ringa.
Vi behövde bara vänta i 5 minuter vid Sillekrog och sedan var vi fulltaliga och fullastade.
Vädret var förstklassigt och "Diesel-Doris" spann som en välmående katt.
Vi svängde av E4-an strax norr om Sundsvall och sedan in på Bävervägen mot Hoting.
I Ramsele intogs en måltid på gatuköket och en del ytterligare livsmedel inhandlades på ICA som ligger alldeles bredvid.
Färden gick sedan vidare på E45-an via Dorotea, Vilhelmina och Storuman. Vid Storuman körde vi vidare på Blå vägen mot Tärnaby fram till Gardsjöbäcken där vi tog avtagsvägen mot Jiltjaur och Sorsele.
Efter ca 25 km kom vi fram till Juktån och grusvägen som leder upp till Viktoriakyrkan vid Överstjuktans södra spets, klockan var då ca 21 och tämligen ljust så det gick att ta några bilder. Efter ytterligare ca 50 km gropig grusväg var vi framme vid det första målet för resan, Viktoriakyrkan.
Vi hittade en bra plats att ställa husbilen på och det hade nu blivit så mörkt att vidare utforskning av omgivningarna fick vänta till morgondagen så vi kröp till kojs direkt efter kvällsmaten, ganska möra efter den långa resan.
Natten blev lite kylig men termometern stannade i alla fall ovanför noll-strecket. Vi startade pannan och hade det varmt och gott.
Vädret hade slagit om till betydligt kallare och SMHI hade t.o.m varnat för snöbyar i fjällen.




Måndag.
Vi vaknade förväntansfulla till en kylig och ganska klar morgon och direkt efter frukosten gjorde vi oss beredda att ta upp kampen med den i Juktån simmande harren och öringen. Vi fiskade i ett alldeles otroligt klart och kallt vatten med en inramning av snöklädda fjäll i horisonten.
Fiskade gjorde vi förresten inte för mest blötte vi bara flugorna, det var nästan helt dött. En och annan liten öring tog våra flugor men ingen harr. Vi fiskade oss nedåt ett par km men med samma resultat, endast öring bara smått, och bara vid något få tillfälle hade vi en större fisk på. Vi lyckades inte landa någon av godkänd storlek.
Vi beslutade att nästa dag flytta oss nedströms mot Fjosoken.







Tisdag.
Vi provfiskade ett par platser och stannade slutligen där Juktån rinner ut i Fjosoken vid Botelsforsen.
Här fanns det en del harr och öring även om det vi fick var smått. Lillebror hade dock på en större som han tyvärr tappade.
Vi testade även att kvällsfiska här med månen som enda ljuskälla vilket resulterade i trassliga linor och knutar på tafsar men ingen fisk.
Här träffade vi på en annan fiskare som bodde i en husvagn (Polar 300), en husvagn vars panna inte startade men som han sov i trots att det var flera minusgrader på natten.





Onsdag.
När vi vaknade på morgonen så var allting vitt och frostigt runt oss, termometern visade att det varit minst 2 minusgrader under natten.
Efter rådslag och ett samtal till våran fiskeguide Roger Jacobsson i Sorsele beslöt vi att flytta på oss till ett vatten som vi var mera bekanta med så vi körde in till Sorsele där vi träffade Roger. Vi beslöt att testa i Laisälven och köpte fiskekort dit.
I Laisälven var det fortfarande mycket vatten, i alla fall om man jämför med året innan. Vi testade en del för oss kända ställen och en och annan harrpinne fastnade på våra flugor men inga riktigt fina.
Trots att vi förstod att väderomslaget kunde vara orsaken till det dåliga fisket så beslöt vi att återvända till en plats där vi haft ett bra fiske tidigare år. Platsen är så pass känslig att jag avstår från att nämna namnet på vattnet.
Vi anlände ganska sent på eftermiddagen så det blev endast lite fiske runt platsen där vi parkerat.
Eftersom mobiltelefonen visade "Inget nät" så ägnades kvällen mestadels åt att tillverka en utomhus-antenn till mobiltelefonen som vi installerat med handsfree i husbilen. Det lyckades så bra att vi tom kunde prata med våra familjer trots att platsen ansågs som omöjlig.



Torsdag.
Vi avtågade vid 8-tiden på morgonen, frosten hade just släppt där solen kom åt. Vi gick ca 2 km nedströms till en större hölja som var härligt vadarvänlig. Det blev en fullträff! Vi märkte direkt att det fanns gott om lite grövre harr, dom flesta höll måttet. Nu blev det visserligen inga monsterfiskar men ett par personbästa på harr förbättrades i alla fall. Dom tog både på torrt och vått.
2 större och 2 mindre harrar hade vi med oss tillbaka och vi kunde filéa och smörsteka en 1-kilos till lunch och senare på kvällen enris-röktes de mindre plus en på 9 hg i abu-röken, mums.







Fredag.
På fredag morgon gjordes ett nytt försök av pojkarna utan att kroka någon av dom större, vattnet var så kallt att dom frös om händerna så dom återkom ganka snart till husbilen för att värma sig och påbörja packning och instuvning.
Efter några mil på krokig och hålig grusväg kunde kaffe och mandelkubb avnjutas hemma hos Roger där vi också passade på att ta oss lite vatten över huvudet, det behövdes ;-). Vi tog sedan vägen västerut mot Olsbäcken, Njuktjerbäcken och Gardsjöbäcken för lite provfiske och för att orientera oss inför kommande resor. Ett par flugspön tacklades på men utan resultat. På grund av kylan och det kalla vattnet hade fisken redan lämnat bäckarna och vandrat upp/ner till sjöarna.
Vi bestämde oss för att starta hemfärden som skulle gå via Storuman där vi hade beställt rökfläsk, från Vindelns rökeri, på ICA och som skulle hämtas på lördag förmiddag. Vi tänkte dock ta chansen att det redan var klart så vi kunde köra hemåt lite tidigare än planerat. Nu visade det sig att ICA stängde klockan 19:00 och vi körde in i Storuman ca 19:20 så det såg hopplöst ut.
Jag tryckte i alla fall på ringklockan vid varuintaget och efter en stund så uppenbarade sig 2 damer i stora porten för varuintag, jag redogjorde för vårat ärende och efter lite pladder så gick den ena iväg för att kolla om hon kunde hitta det vi trängtade efter.
Efter 5 minuter återkom hon med en plastkasse full med 1-kilos bitar härligt vindelrökt sidfläsk. Kassorna var stängda men vi fixade jämna pengar, tackade för oss och efter tankning så körde vi vidare söderut.
Vi slog nattläger på Kilvamma Natur-camping vid Rörströmssjön söder om Dorotea.



Lördag.
Vi vaknade vid 8-tiden och åt frukost och vid 9-tiden passerade vi grindarna till campingen och styrde mot Sundsvall. Vid 12-tiden intogs lunch på en hamburgerrestaurang i Sundsvall. Lillebror lämnades av vid Sillekrog vid 18-snåret där hans flickvän väntade på oss. Vid ca 21 var vi i hemma hos storebror i Solberga och dom sista milen hem till Målilla körde jag ensam i bilen och var hemma ca 23.
Vi körde ca 300 mil under veckan.
Nästa års fiskeresa, som blir den femte på raken, började som vanligt att planeras redan under hemresan.

/Pappa Kenth, storebror Mathias och lillebror Patrik.

© Copyright 1999–2009 Kenth Zingmark| | Kontakta Kenth eller Ingela